Bryggning: Att brygga barley wine

Har ju tidigare publicerat inlägg om att brygga IPA, DIPA och Imperial Stout så varför inte också ett inlägg om att brygga barley wine?

Barley wine, ölets Rolls Royce?

Barley wine upplever jag som en populär stil bland hembryggare. Personligen är barley wine en stil som mitt hjärta klampar lite extra för. Ni som har följt bloggen en tid har säkert noterat att vi bryggt några stycken barley wine. :)

Det som gör barley wine lite krångligt ur en pedagogisk synvinkel är att det finns olika typer av barley wine. Många vill hävda att det finns 2 sorters barley wine, men jag skulle istället hävda att det finns 3. I min värld finns det engelsk och amerikansk barley wine. Men inom amerikansk barley finns en indelning mellan öst och västkust barley wine. Precis som med IPA och DIPA så är skillnaden att östkust varianterna är maltigare och inte så kraftigt humliga.

Så först och främst får du alltså bestämma dig för om du skall brygga en amerikansk eller en engelsk barley wine. Har du valt amerikansk barley wine så får du därefter även välja om du skall brygga en väst eller östkust amerikansk barley wine.

Vanliga fel och utmaningar
Som vanligt när man brygger starka öl så finns det en del att se upp med och en del att tänka på. Enligt mig så är vanliga fel på barley wine följande:

• för litet mäskkärl för all malt som behövs
• för lågt OG
• inte tillräckligt utjäst
• för sött
• för besk

Utmaningarna blir därför att

• få rätt OG (var inte rädd att använda maltextrakt eller socker)
• få en tillräckligt hög utjäsning
• balans mellan sötman och beskan 

Vörtkoket
Går inte att skriva en blogginlägg om hur man skall brygga barley wine och inte nämna vörtkoket. Vörtkoket ger ju Mailardreaktioner vilket är något utav barley wines hjärta. Men hur länga skall man koka i så fall? Ja, det beror på hur stort bortkok du har. Har du ett lågt procentuellt bortkok kan det vara en tanke att överväga ett så långt kok som två timmar. Har du ett mer genomsnittligt bortkok (ca 15% på en timme) räcker 90 minuter.

Här skiljer sig även amerikansk och engelsk barley wine sig åt, i alla fall historiskt. Engelska barley wine kunde förr i tiden (tror inte det förekommer längre) kokas i upp till 4 timmar. Men så långa kok finns inte vad jag vet på den amerikanska sidan.

Maltsorter
Skall du brygga ett klassiskt engelsk barley wine så blir maltschemat väldigt enkelt: 100% Maris Otter Pale ale malt. Om man planerar att koka sin engelska barley wine lite kortare än brukligt så kan ca 5% karamellmalt (EBC 70-100) vara en idé.

Brygger du en amerikansk barley wine så ser maltschemat lite annorlunda ut. Brygger du en amerikansk västkust barley wine så räcker det med 95% Maris Otter Pale ale malt och 5% karamellmalt (EBC 70-100). Skall du däremot brygga en östkust barley wine så krävs det ett litet annat maltschema. Här är det viktigt att det kommer fram lite mer karamellsmak och att byta ut karamellmalten mot ett steg mörkare är en bra början. Även 2-3% (berorende på hur mycket russinsmak man vill ha) Special B eller X kan ge ett trevligt inslag i smakbilden.

Oavsett barley wine typ så skulle jag vilja ge rekommendation på en mäsktemperatur på 65 C i 90 minuter. Det är vanligare med för låg än för hög utjäsning på ett barley wine och därav rekommendationen.

Riktlinjer kring OG, FG, IBU, EBC etc
När det kommer till typdefinitioner så är det värt att notera att engelsk och amerikansk barley wine delar typdefintion inom SHBF. Detta gör typdefinitionen extremt bred. För vad skall man annars säga om en typdefinition som anger ett OG från 83 och uppåt, FG från 18 och uppåt, alkoholhalt från 8,5% och uppåt och en IBU från 50-100?

Men vad skall man sikta på om man brygger en engelsk eller amerikansk barley wine? Efter vad jag har läst mig till så skulle jag vilja dela upp typdefintionen enligt nedan:

Engelsk barley wine
OG: 83- FG: 18-45 Alkohol: 8,5%- IBU 50-75.

Amerikansk barley wine
OG: 90- FG: 18-30 Alkohol: 9,5%- IBU 85-

Naturligtvis går ovanstående att diskutera och finna undantag från (som med alla andra typdefinitoner), men detta är att betrakta som min personliga indelning och rekommendation. Vad ni sedan gör med den är helt upp till er.:)

Jäst
Oavsett om du brygger engelsk eller amerikansk barley wine är det viktigt att du använder tillräckligt stora mängder av en alkoholtolerant jäst. För en engelsk barley wine är mina förslag (finns fler naturligtvis) WLP007 och M07. För en amerikansk är mina förslag WLP001, US-05 eller M44.

Humle
När det kommer till humle så beror humleschemat en hel del på vilken typ av barley wine du brygger. Brygger du en engelsk barley wine duger en bittergiva vid 60 minuter med någon högalfa sort alldeles utmärkt. Personligen ser jag ingen anledning till att använda just engelsk humle till en bittergiva i en barley wine. Blir ju ingen smak av en bittergiva. Och jag tror knappast någon kommer dricka din engelska barley wine och säga god, men synd att du använt amerikansk humle till bittergivan.....

Amerikansk barley wine innehåller mycket mer humle än den engelska. Här pratar vi stora smak och aromgivor och i många fall även torrhumling.

Recept
Nedan följer tre olika förslag på enkla recept, ett för varje typ av barley wine. Jag har räknat med ett bortkok på 4/l per timme vilket är en ganska vanligt bortkok i hemmabryggarkretsar.

English Barley Wine

Recipe Specifications
--------------------------
Batch Size: 17,00 L    
Boil Size: 25,00 L
Estimated OG: 1,114 SG
Estimated Color: 17 EBC
Estimated IBU: 59,2 IBU
Brewhouse Efficiency: 72,00 %
Boil Time: 120 Minutes

Ingredients:
------------
Amount        Item                                      Type         % or IBU    
9,00 kg       Pale Malt (2 Row) UK (5,9 EBC)            Grain        94,74 %     
50,00 gm      Warrior [15,50 %]  (60 min)                Hops         59,2 IBU    

Mash Schedule: Temperature Mash, 1 Step, Full Body
Total Grain Weight: 9,0 kg
----------------------------
Temperature Mash, 1 Step, Full Body
Step Time     Name               Description                         Step Temp   
90 min        Saccharification   Add 17,36 L of water at 71,2 C      65,0 C      
10 min        Mash Out           Heat to 78,0 C over 10 min          78,0 C

Jäst: Mangrove M07

Detta är ett väldigt klassiskt engelskt barley wine recept. Jag väljer som sagt att använda en amerikansk humle som bitterhumle.

Västkust Barley Wine

Recipe Specifications
--------------------------
Batch Size: 19,00 L    
Boil Size: 25,00 L
Estimated OG: 1,100 SG
Estimated Color: 22,9 EBC
Estimated IBU: 84,3 IBU
Brewhouse Efficiency: 72,00 %
Boil Time: 90 Minutes

Ingredients:
------------
Amount        Item                                      Type         % or IBU    
8,50 kg       Pale Malt (2 Row) UK (5,9 EBC)            Grain        94,0 %     
0,50 kg       Crystal malt 40L (80,0 EBC)               Grain        6,0 %      
70,00 gm      Warrior [15,50 %]  (60 min)               Hops         84,3 IBU    
100,00 gm      Simcoe [13,00 %]  (15 min)               Hops            
100,00 gm      Amarillo [9,40 %]  (15 min)              Hops       
100,00 gm      Simcoe [13,00 %]  (3 min)                Hops            
100,00 gm      Amarillo [9,40 %]  (3 min)               Hops         

Mash Schedule: Temperature Mash, 1 Step, Full Body
Total Grain Weight: 9,00 kg
----------------------------
Temperature Mash, 1 Step, Full Body
Step Time     Name               Description                         Step Temp   
75 min        Saccharification   Add 17,36 L of water at 71,2 C      65,0 C      
10 min        Mash Out           Heat to 78,0 C over 10 min          78,0 C

Jäst: Mangrove M44

Ett väldigt enkelt västkust barley wine recept. Vill man kan man även lägga till torrhumling.

Östkust Barley Wine

Recipe Specifications
--------------------------
Batch Size: 19,00 L    
Boil Size: 25,00 L
Estimated OG: 1,102 SG
Estimated Color: 35,9 EBC
Estimated IBU: 84,3 IBU
Brewhouse Efficiency: 72,00 %
Boil Time: 90 Minutes

Ingredients:
------------
Amount        Item                                      Type         % or IBU    
8,50 kg       Pale Malt (2 Row) UK (5,9 EBC)            Grain        92,0 %     
0,50 kg       Crystal malt 60L (120,0 EBC)              Grain        5,0 %      
0,20 kg          Special B                    Grain         2,0%
70,00 gm      Warrior [15,50 %]  (60 min)               Hops         84,3 IBU    
50,00 gm      Simcoe [13,00 %]  (15 min)               Hops            
50,00 gm      Amarillo [9,40 %]  (15 min)              Hops       
50,00 gm      Simcoe [13,00 %]  (3 min)                Hops            
50,00 gm      Amarillo [9,40 %]  (3 min)               Hops         

Mash Schedule: Temperature Mash, 1 Step, Full Body
Total Grain Weight: 9,20 kg
----------------------------
Temperature Mash, 1 Step, Full Body
Step Time     Name               Description                         Step Temp   
75 min        Saccharification   Add 17,36 L of water at 71,2 C      65,0 C      
10 min        Mash Out           Heat to 78,0 C over 10 min          78,0 C

Jäst: Mangrove M44

Här blir det lite maltigare med mörkare karamellmalt och även en lite Special B. Humlingen kan minskas ner något mer om man känner för det.

Lagra amerikansk barley wine?
Tyckte den här texten förtjänade sin alldeles egna rubrik. Så skall man lagra amerikansk barley wine? Nja, säger jag. Om du lagrar en amerikansk barley wine så kommer mer och mer av humle aromen och smaken försvinna. Samtidigt kommer det komma fram andra smaker av lagringen. Men det kan ju kännas oekonomiskt att spendera stora mängder pengar på humle till ett amerikanskt barley wine som man sedan skall lagra en längre tid. Något man kan göra är att ha ett humleschema helt utan smak och aromgivor (eller mindre givor), lägga delar eller hela bryggden på glasdamejanne och låta den ligga där och lagra till sig i ett halvår. Efter det torrhumlar man som vanligt och flasktappar. På så sätt skulle man kunna få lite utan det bästa av båda världarna.

Det lilla extra
Stilen barley wine upplever jag som relativt tacksam att göra lite experimenterande med. En liten lista på förslag:

• lönnsirap
• jäsa med belgisk jäst
• muscovacosocker
• brunmalt i maltgivan (ca 5%)
• honung
• ekkuber av olika slag (antingen i olika sorters sprit, olika sorts rostning och/eller träslag)

Detta var vad jag kom på att skriva om att brygga barley wine. Finner ni felaktigheter, fel eller brister så hör gärna av er så justerar jag inlägget.

 

Gillar du Fear Wolf Brewery? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg?
Då får du gärna skicka en donation via Swish på Swishnummer 0739 027829.
Pengarna går oavkortat till bryggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!

Humleodling: 2016, året då lyckan vände?

Kanske lite lustigt titel på det här inlägget men det jag syftar på är att jag hoppas att det här året är första året då humleodlingen kommer igång på allvar. Fick ju en liten skörd förra året trots allt oväder och även förrförra året trots att plantorna var relativt unga då.

Plantorna har som vanligt klarar sig under vintern, har faktiskt aldrig täckt över dom som jag sett att andra gör och aldrig upplevt några problem pga det. Safirplantan som är en tidig sort är nu högre än spaljen (1,8m). Även Northern Brewer plantan är nästan lika hög. Och en Merkur planta är inte långt därifrån. Så det har växt till sig ganska bra redan.

Uppgrävd Magnum rot.

Har gjort några marginella ändringar det här året. Planterade om min ena Magnum planta som jag har haft min misstankar om att något inte stod helt rätt till. Och mycket riktigt, runt om men framförallt under roten hittade jag en del relativt stora stenar som förhindrade roten från att växa. Dessutom blev den här plantan lite felaktigt placerad från början, lite för långt ut från spaljen och alldeles för nära en av stolparna till spaljen. Så jag tog tillfället i akt att flytta den till en liten bättre plats när jag ändå grävde upp den. Utöver det har jag planterat två nya Merkur plantor som kommit som sidoskott från dom gamla plantorna. Så nu ser humleodlingen ut så här:

• 8 st Merkur
• 2 st Taurus
• 2 st Magnum
• 1 st Northern Brewer
• 1 st Safir

Men nu kommer jag inte utöka odlingen framöver med mer plantor, det skulle bli för trångt helt enkelt.

Nu håller jag bara tummarna att det blir en riktigt bra sommar så plantorna får mycket sol och värme!

Provsmakning: The Kilt Lifter

Under hösten bryggde jag och Pehr från Bellevue Brewing (brygglaget vi delar lokal med) en riktigt stark skotte med muscovadosocker. Det här ölet tappade vi sedan om på tre olika sorters ekkuber. På så sätt fick vi fyra olika versioner (naturell, ek, bourbon och rom) av det här ölet.  Nu är ju det över ett halvår sedan och därmed dags för en provsmakning helt enkelt!

The Kilt Lifter

Utseende: Mörkbrun färg, nästan porterfärg. Gissar att det över 2 timmar långa vörtkoket har gjort ölet bra mycket mörkare än receptets 40 EBC. Helt blank/klar. Liten skumkrona som försvinner förhållandevis fort.

Arom: Aromen består av mycket dofter av plommon, russin och fikon.

Smak: Samtliga versioner smakar initialt lite mörk rom (av muscovadosockret) följt av en stor smak av plommon, russin och fikon.  Bourbonversionen får ett trevligt djup i sin fruktiga smak och upplevs som lite beskare. Ekversionen har en trevlig vaniljton i bakgrunden. Romversionen är mycket lik den helt naturella versionen men det finns något annat där i bakgrunden i smaken som kommer från romkuberna.

Relativt söt avslutning på samtliga versioner med undantag av bourbon, men inte sötsliskigt dock. Tyvärr något lite kolsyra, skulle tillsatt 4,5g/l istället för 4g/l vid flasktappningen. Förklarar den nästan obefintliga skumkronan.

Slutsats: Målet med det här ölet var att skapa ett öl som smakmässigt påminde om mörk rom. Och ja, det har vi nästan lyckats med faktiskt. Men det går inte att komma ifrån att ölet hade blivit bättre av en högre utjäsning. 50 i FG är väldigt högt och det här är verkligen en öl man dricker långsamt och lite av. En 33 cl flaska räcker gott på en kväll.:) Den låga utjäsningen gör också att ölet uppfattas som ännu sötare än vad det egentligen är.

Samtidigt tycker jag det här ölet är lite för enkelspårigt, balanserat och en aningens tråkigt. Hade velat ha någon mer smak som fanns där och skapade lite spänning och intresse i smakbilden. För att åstakomma det så hade jag till en annan gång bytt ut Bairds Dark crystal mot Bairds Crystal Malt istället och ökat mängden från 2 kg till 3 kg. Hade också tillsatt vår sekundärjäst efter ca 4 dagarns primärjäsningen istället för två veckor så den hade fått bättre chanser att komma igång. Hade även ökat på mängden muscovadosocker från 1,2 till 1,5 kg.

Vilken version var bäst då? Ja, det blir helt klart bourbon versionen. Den versionen har ett annat djup än vad dom andra versionerna har och tack vare att vi tillsatte även delar av spriten som vi hade badat ekkuberna i en något högre upplevd beska. På en andra plats kommer ekversionen, tredje platsen går till romversionen och sist kommer den naturella versionen. Placeringen känns ganska självklar, den ekade versionen har touch av vanilj som är trevlig, romversionen ger en aningens mer smakdimensionen jämfört med originalet medans just originalet blir något tråkig.

Flasktappning: Tysken, Belgaren, Amerikanen

Så blev det i söndags dags för att lägga vår belgiska IPA (eller vad vi nu skall kalla den här ölen) som vi bryggde i början av april på flaska.

Några dagar innan flasktappning tappade vi om 10 liter till en egen jäshink och la i en fjärdedels habanero i den. Vi har ju använt chipotle vid några tillfällen men rök och amerikansk humle skall tydligen inte fungera så bra ihop. Har hört att habanero skall ge en fruktig hetta så då kanske det fungerar i detta ölet. Vi får se, roligt att testa i alla fall.:) Torrhumlingen enligt receptet fördelade vi sedan proportionerligt mellan dom två jäshinkarna.

FG 12

FGt visade 12 och med ett OG på 68 så blir det en utjäsning på  82% och en alkoholhalt på 7,3%. Det vi provsmakade smakade väldigt lovande. Mycket smak av persika. Det här ölet kolsyresatte vi med 6g/l. En officiell provsmakning på det här ölet dröjer inte allt för många månader, det här ölet skall ju konsumeras färskt.:)

Bokrecension: Kreativ ölbryggning

Kreativ ölbryggning!

Peter Eronsson har skrivit flera böcker inom öl och ölbryggning. Den här gången har han skrivit en bok tillsammans med Simon Svensson från Njutningsfrämjandet. Kreativ ölbryggning heter den och släpptes i bokhandeln under april månad.

Det här är faktiskt den första boken inom hembryggning på svenska i min litteratursamling. Anledningen är att när jag började sätta mig in i detta ämne runt 2010 så fanns det ingen svensk litteratur att tillgå i stort sett.

Den här boken är på 150 sidor. Räknar till sammanlagt hela 58 st recept av mycket blandad karaktär. Sedan innehåller boken en mängd riktlinjer på hur mycket man skall ha i av tex frukter och bär. Och till skillnad från andra böcker på engelska så är det inte en massa utfyllnadstext utan det är rakt på, konkret och lättläst. Så man får mycket för pengarna med den här boken. Bilderna är inte så många och är svart-vita.

Slutligt omdöme:
Jag tycker den här boken lever upp till vad författarna säger i sina förord. En bok till dom som bryggt några gånger och fått koll på grejerna, eller om du bryggt längre men behöver inspiration. För den här boken innehåller mycket idéer, tips och trix. Det läggs inget krut på att förklara hur man brygger utan det förutsätts att du kan, vilket jag tycker är bra.

Personligen tycker jag den här boken slår boken Experimental Homebrewing på fingrarna. Den här boken har inte en massa onödiga sidor om hembryggningsprocessen och har så mycket fler recept, tips och trix. Hade jag stått och valt mellan dom så hade det varit ett enkelt val.

Finns faktiskt väldigt lite negativt att säga om den här boken. Ja, det hade varit trevligt med färgbilder istället för svartvita men det är ju innehållet som är viktigast. Det finns även ett recept i boken på sidan 48 som kallas Torr IPA som innehåller 5% karamellmalt på 120 EBC och mäsktemperatur på 67 C där jag personligen hade sett en hälften så mörk karamellmalt och en lägre mäsktempertur för att leva upp till just namnet Torr IPA men det är att betrakta som en mycket liten petitess i det här sammanhanget.

Som ni säkert redan förstått så blir det en stor köprekommendation på den här boken! Boken verkar finns att köpa hos dom flesta bokhandlare och bryggeributiker. Här har ni ett exempel på inköpsställe. 169:- kostar den där.

 Gillar du Fear Wolf Brewery? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg?
Då får du gärna skicka en donation via Swish på Swishnummer 0739 027829.
Pengarna går oavkortat till bryggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!

Bryggning: Hembryggarens rädsla för att använda socker

Strösocker, hembryggarens vän eller fiende?

Jag kan naturligtvis ha fel men jag har fått för mig att det finns en viss skeptism/rädsla hos en del hembryggare mot att tillsätta socker till sina öl (förutom för kolsyrejäsning). Och tänkte därför skriva ett inlägg om vad det möjligtvis kan bero på men även också vid vilka tillfällen och varför man skall/kan tillsätta socker.

Om vi börjar med vad som gör folk skeptiska till att tillsätta socker så kan en förklaring vara att det i många böcker inom ämnet ölbryggning står det att för mycket socker kan ge ett cideraktigt öl. Kan det vara det som gör att många hembryggare rädda för att använda socker i sina öl tro?

Har även fått berättat för mig att det "förr i tiden" stod i instruktoner för färdiga ölsatser att man "inte fick tillsätta X antal gram socker för då blev det starköl", vilket självklart många gjorde just därför att det stod skrivet så. Och gärna jäste man det varmt i badrummet. Resultatet blev naturligtvis mer gift än drickbart öl. Jag tror att det är framförallt detta minnet som är inpräntat hos en del hembryggare.

Tror också att många hembryggare är rädda för att få tunna, för utjästa eller spritiga öl om man använder socker. Till att börja med, tillsätter man bara rätt mängd av rätt jäst, som är pigg, så kommer inte ölet att bli spritigt. Sen ja, tillsätter man socker till fel öl så är risken att ölet blir mer utjäst än vad det borde blivit. Det gäller att sitta och räkna på utjäsningen som man kan få med den jästen man valt, och därefter göra sina val. I vissa fall är maltextrakt en bättre idé (lägre utjäsning och mer kropp), i vissa fall kan både och vara en idé (riktigt starka öl) och ibland duger det med bara socker.

Nen när och varför kan/skall man tillsätta socker till sitt öl? Först och främst får man inte glömma att det i vissa ölstilar ingår socker mer eller mindre som regel i recepten. Jag tänker då främst på belgiska ölstilar (tripel, belgian strong ale) men även DIPA. I övriga så kan ca 5% socker göra att man når den utjäsningen man tänkt sig om man tex brygger ett öl med stor andel specialmalter. Brygger man ett öl med högt OG och vill ha maximal utjäsning från jästen man valt så är socker det enda sättet att lyckas med att få det vill jag hävda. Vill man ha högre än maximal utjäsning hos jästen (men inte vill byta jäst) så är definitivt socker det enda sättet att lyckas med den bedriften.

Om man pratar om riktigt starka öl med ett OG över 100 så är det en stor fördel att använda socker jämfört med maltextrakt. När man brygger ett riktigt starkt öl så är alltid den största utmaningen att få det att jäsa ut. Genom att tillsätta socker istället för maltextrakt får man en högre utjäsningen. Dessutom så kostar socker 1/10 av vad maltextrakt gör. En imperial stout med ett högt og och stora mängder specialmalter funkar socker istället för maltextrakt alla dagar i veckan.

Men vilka mängder av socker kan man i så fall använda? Ja, det beror på stil och önskad utjäsning. Stilar som DIPA och Imperial stout kan man lägga i så mycket som 10% av maltnotan. Vill man bara öka upp utjäsningen lite grann räcker 5%.

Det finns många stark åsikter om när man skall tillsätta sitt socker under bryggprocessen. Vissa hävdar att man skall tillsätta sockret direkt i jäshinken några dagar efter att jäsningen startat för att jästen inte skall hämmas av dom enkla sockerarterna i sockret. Det finns vad jag vet inga vetenskapliga belägg för det påståendet. Personligen tillsätter jag mitt socker vid kokslutet, dels för att jag på ett enkelt sätt vet vad OGt blev och att genom att hålla vörtstyrkan lägre under koket så för jag bättre utbyte av humlen.

Avslutningsvis, våga använd socker! Det kommer inte förstöra eran öl eller påverka smaken negativt. Risken att ölet blir för tunnt är begränsad till när man tillsatt socker till fel typ av öl/recept.

Detta var vad jag kom på att skriva om att använda socker i öl. Kanske ett lite mer svävande och flummigare inlägg en vanligt, vad vet jag? Finner ni att jag missat något eller att något fel smygit sig in, lämna gärna en kommentar.

Gillar du Fear Wolf Brewery? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg?
Då får du gärna skicka en donation via Swish på Swishnummer 0739 027829.
Pengarna går oavkortat till bryggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!

Tävling: SM 2016

Årets SM häfte.

Äntligen blev det dags för oss att delta i SM i hembryggd öl för första gången! Vi har faktiskt bara besökt SM en gång tidigare och det var 2010 när det var i Göteborg. Det var för övrigt då som vi bestämde oss för att börja brygga vårat egna öl. Vi skulle egentligen varit med redan förra året men då krockade datumet med annat. Ölet som vi valde att ta med oss blev vår imperial stout/porter med muscovadosocker, It was Judas som bryggdes i januari 2014.

På grund av eller tack vare (beroende hur man ser på det) olika personliga anledningar så blev det bara jag (Peter) som fick ta mig ner till Malmö. Siamak och Hans hade andra åtaganden som dom var tvugna att prioritera den här gången. Resesällskap blev Pehr från Bellevue Brewing (brygglaget vi delar lokal med) och Simon från Njutningsfrämjandet.

Fick bli en tidig avresa från Göteborg (07.00) med bil ner till Malmö på lördag morgon. Vi hade tyvärr ingen möjlighet att åka på fredagen som jag uppfattat att många andra gjorde. Förhoppningsvis kan vi göra så nästa år istället då vi förhoppningsvis kan åka till SM alla tre.

Alla utställare börjar packa upp.

Folkfest!

Sammanlagt ställde 162 st öl upp i Folkets val, uppdelade i 4 st klasser. Eftersom våran öl, It was Judas vägde in på 11,1% så hamnade den helt väntat i Klass D som är den starkare klassen. Det som förvånade mig var att det inte var så mycket starka öl med. Vår öl var näst starkast i tävlingen. Istället låg många mellan 7-9 procent, så brukar det kanske vara, men det var inte så jag trodde det skulle vara.

Eftersom detta var vårat första deltagande i SM anmälde vi också oss till deltävlingen årets grönöling och eftersom vi hade använt muscovadosocker chansade vi (inte så himla innovativt, nyskapande och kreativt med muscovadosocker i en imperial stout) och anmälde oss även till INKA tävlingen. Dock valde vi i år att inte skicka i något bidrag till domarölstävlingen. Det får vi ta nästa år helt enkelt.

Helt väntat så gick inte INKA priset till oss. Jag kan ha fel men tror det priset gick till en pizza öl. Anledningen till att jag är osäker är dels att jag inte hann gå runt så mycket och att ljudsystemet till en början var bedrövligt, tyvärr. Men efter byte av mikrofoner så blev det mycket bättre och tur var det, får vi drog nämligen hem priset som årets Grönöling! Fick sedan reda på att det hade varit med hela 60 st öl i den deltävlingen. Jisses! Men det var inte priset i sig som  gjorde mig gladast utan motiveringen: "Detta är ingen lätt stil att ge sig på som ny-bryggare. Men det har denna bryggare gjort, och med fantastiska resultat! Fantastiskt balans och smakdjup, särkilt med tanke på sin styrka. Ett utmärkt exempel i sin stil." Det där är väldigt stora och fina ord som man inte kan bli mer än otroligt glad över!

I folkets val blev det dock ingen medalj men tittar jag i resultattabellen för klass D så ser jag att It was Judas landade på en 5:e plats, av 50! Det och priset som årets Grönöling kan man inte bli annat än väldigt nöjd med när man har deltagit i SM för första gången! Enormt stort tack till era alla som röstade på vår öl!

Avslutningsvis så vill jag ge en stor eloge till alla som har hjälpt till med att arrangera årets SM. Kan bara föreställa mig hur mycket jobb det har varit. Men vilken härlig folkfest det blev tack vare det!

Vi ses (troligtvis) på SM nästa år, som jag gissar hamnar i Stockholm!