måndag 28 december 2015

Planer: Våren 2016s bryggningar mm.

Ja, dags att presentera vad vi skall underhålla oss med under den här våren.

Bryggningar
Om vi börjar med våra bryggningar så är det tänkt att vi skall brygga 4 st öl även den här våren. Vilken ordning som ölen kommer komma i är inte helt spikat utan vi får ta det lite som det kommer den här våren. Men följande öl har vi planer på att brygga:
  • Dark as hell (som namnet antyder ett riktigt mörkt öl, närmare bestämt en imperial stout med melass)
  • Monks Barley Wine (ett öl som är inspirerat av Stone Old Guardian Belgo-Barley Wine)
  • Tysken, Belgaren, Amerikanen (en DIPA liknande Monks DIPA fast större volym och en del justeringar)
  • Monks Dubbel (en belgisk dubbel)

Melass kommer vi använda i ett av våra öl under våren.
Förhoppninsgvis blir alla dessa planer av. Det gäller bara att få ihop det tidsmässigt.

Tävlingar
Om vi går vidare till tävlingar så planerar vi att ställa upp som tävlande på Amylases Sommarölsträff som för förra året. Dessutom så kommer vi (om ingen väldigt oförutsett uppstår) att ställa upp i SM också. Vi kan berätta så mycket som att ölet som vi skall tävla med i folkets val redan är bryggt sedan en tid tillbaka. Några öl som vi bryggt på senare tid och som passar in i typdefinitionerna har vi också lagt undan 5 st flaskor av så vi kan skicka in dom till domartävlingen.

Festivaler/Mässor
Under våren kommer det inte bli några festivalbesök tyvärr. Öl och whiskymässan är helgen innan SM så det krockar lite grann och CBC och Köpenhamn har vi tröttnat något på. Förhoppningsvis blir det någon festival att besöka till hösten istället.

Bloggen
Det finns lite skisser och idéer på intressanta inlägg till bloggen. Vi får se vad det finns tid och utrymme för under våren.

God fortsättning och gott nytt året på er (i förskott)!

tisdag 22 december 2015

Summering: Bryggåret 2015

Tänkte genom ett litet inlägg summera lite grann vad vi har sysslat med under året som gått.

Bryggningar
Om vi börjar med våra olika bryggningar så har det under året blivit bryggt 8 olika öl vilket blir någon form av rekord för oss. I år tycker jag vi har lyckats brygga mycket varierande stilar och öl:
Förutom ett magplast med Little Amber så tycker jag samtliga öl har blivit bra eller bättre. Två av våra öl har vi dock inte smakat än. The Kilt Lifter ligger på ekkuber och Monks Secrets ligger fortfarande på jäshink.

Vårat nya stora mäskkärl

Vår 100L vattenvärmare (HLT)

Utrustning och byggen
Förra året var det väldigt mycket kring vår uppgradering till större volym. Och i år så har vi följfullt uppgraderingen genom nytt större mäsk kärl byggt av en Thermogryta och ett bygge av en 100L vattenvärmare (HLT). Vissa finjusteringar kvarstår men i stora drag så har vi landat i vår uppgradering och börjar nu känna oss "hemma" i vårat nya bryggverk.

Besök av Amylases Sommarölsträff


Tävlingar
På tävlingens fronten blev det bara Amylases Vinterölsträff som vi ställde upp i. Vi besökte dock Sommarölsträffen. Inga medaljer i år tyvärr. Kan avslöja att det under 2016 kommer bli lite fler tävlingar. Återkommer om detta i ett senare inlägg.

Porterfestivalen


Festival(er)
I år blev det två festival besök, närmare bestämt Öl och whiskymässan och Porterfestivalen. Vi får se vad det blir för festivalbesök under 2016.

Bloggen/Facebook
Som tidigare år så har trafiken på bloggen ökat med 50% förutom under senare delen av året då det börjat plana ut något. Och under året passerade vi 100 000 sidträffar. Blev lite färre inlägg i år vilket delvis kan förklaras med att stora delar av uppgraderingen gjordes förra året och att antalet inlägg från humleodlingen i år varit färre.

Vår Facebook sida har också fått många nya vänner, idag har den hela 810 st vänner. Våra olika tips och byggen har troligtvis bidragit till detta. För nästa år finns det en del utkast till idéer för att fortsätta att utveckla bloggen och behålla den intressant. Men har ni tankar, tips eller funderingar så hör gärna av er.

Ja, 2015 blev ett händelserikt år det med. Vi tror och hoppas att 2016 skall bli det med.:) Vi kommer snart presentera våra planer för våren!

God jul på er, kära läsare!

torsdag 17 december 2015

Provsmakning: Little Amber

Vi bryggde ju en american amber ale i början av september som vi inte haft någon officiell provsmakning på än. Vi valde också att "torrhumla" delar av det här ölet med chipotle. 

Little Amber

Utseende: Färgen är det absolut inget fel på. Härligt rödfärg och en härlig skumkrona på det dessutom. Kanske inte helt blank/klar.

Arom: Aromen är maltbetonad men här finns det en påtaglig syrlighet i aromen som jag inte tycker hör hemma här.
 
Smak: Även i smaken slår den där syrligheten igenom. Dock inte lika mycket som i aromen.  Lite karamell och en liten fruktig humlemsmak i bakgrunden. Anar att ölet fick jäsa för varmt eftersom vi inte lyckades kyla ner det tillräckligt under bryggningen.

Kolsyresättningen är något låg i det här ölet trots att vi använt samma mängder socker till kolsyresättningen som för liknande öl vi tidigare bryggt.

Slutsats:  Nej, det här blev inte riktigt bra tyvärr. Troligtvis är detta en kombination av att ölet fick jäsa för varmt och att jag personligen inte verkar gilla eldorado humlen. Kanske dags att titta på någon form av förkylare till vår plattvärmeväxlare så vi kan kyla ner till önskad temperatur oavsett årstid? Kanske även jäsa i jäskammaren under varmare månader får att få bättre kontroll på jästemperaturen?

Dessutom så kan jag konstatera att jag hade velat ha ännu mer maltsmak. Hade 2 kg pale crystal och 1 kg crystal malt i receptet och hade gjort tvärtom idag. Faktiskt lite förvånad över hur mycket karamellmalt man kan ha i en amber ale. Jag hade också ökat upp mängden smak och arom humle (en annan sort förstås) med ca 50% och även kört ännu mer torrhumling.

Även kolsyresättningen är något låg. Känns som om vi fått lite problem med kolsyresättningen på flaskorna efter vår uppgradering till större volym. Kanske bäst att ta 20 liter i taget för att få bättre kontroll på kolsyresättningen?

Chipotle versionen blir i det här fallet den bästa versionen. Mängden chipotle (1 chiptole till 10L) var helt perfekt för just detta ölet. Den har helt klart skänkt en rad smaker som peppar, lite rök och även lite bacon till ölet som samtidigt inte tar över övriga smaker från resten av ölet.


måndag 14 december 2015

Tävling: Amylases Vinterölsträff 2015

Folkets hus i Fräntorp
I lördags förra veckan gick en av årets stora höjdpunkter för hembryggare och ölintresserade i Göteborgstrakten av stapeln i Folkets Hus i Fräntorp (Partille), nämligen Amylases Vinterölsträff. Vi har ju ställt upp i den här träffen/tävligen 2014, 2013, 2012 och 2011 (bloggen fanns inte det året). Så det här blev femte gången gillt för oss. :)

I år valde vi att ställa upp med följande öl:
Lite lätt överkolsyrad.....
Vi hade inga höga tankar om våra chanser det här året tyvärr. Monks Dark var vi inte helt nöjda med vid provsmakningen och Rye Makes You Stronger har vi fått problem med höga kolsyrenivåer. Vad detta kan tänkas bero på tar vi i ett separat provsmaknings inlägg. Men för att gå runt det problemet hade vi tre olika tillbringare att servera det ölet ifrån. Vi fick det att fungera hyfsat och vi hade bra åtgång på båda våra öl.

I år ställde 32 st öl upp. Lite mindre än vad det varit dom senaste åren. Var många som brukar ställa upp som inte var med i år. Mycket APA, IPA och DIPA jämfört med tidigare. Lite porter och stout förstås. Och så lite mer experimentellt än brukligt. Som de senaste åren så var kvalitén väldigt hög och jämn. Tänker inte tråka ut er läsare med att rabbla alla öl utan jag nämner istället de ölen som jag röstade på. På första plats satte jag öl nummer 1 med det fyndiga namnet Porter (en porter med brunmalt och lingon, igen smak av lingon dock), på andra plats satte jag öl nummer 9, Pliny the younger (välbryggd DIPA). Och slutligen på tredje plats satte jag öl nummer 31, en imperial stout med kraft i smaken. Lite onödigt komplicerat recept men det är inte det som avgör utan smaken. :)

Prisutdelning!

På första plats i år kom Fermentörernas Arraksboll av Martin Jonsson, Magnus Vasilis och Jonas Wetterlundh. En stout smaksatt för att smaka som arraksbollar. Inte alls ett öl i min smak (gillar inte arraksbollar) men kan förstå att det gick hem hos publiken. På andra plats kom Red Nosed (Dubbel IPA) av Erik Wood. På tredje plats kom JulBocken (Bocköl) av av Magnus Alwå. Rye Makes You Stronger kom bäst av våra öl med sina 36 poäng och en 14:e plats. Tråkigt men sånt är livet. Vi får se vad vi kan ställa upp med för något roligt/intressant till nästa vinterölsträff. Hela resultatlistan hittar ni här.

Det här var som vanligt en väldigt trevlig och lyckad träff och Amylase och alla frivilliga skall ha en stor eloge för arrangemanget!

fredag 4 december 2015

Utrustning: Veckotimers införskaffade

Sedan vi uppgraderade till större volym så har vi i stort sett suttit stilla i båten. Men som alltid så funderar man alltid på om det finns något man skulle kunna göra på ett bättre eller enklare sätt.

En sådan sak har varit våra timers till vår vattenvärmare (HLT). Dessa timers har bara haft 24-timmars ur vilket medfört att någon har behövt vara i lokalen som mest 24-timmar innan en bryggning. Iom att vi alltid krossar vår malt innan bryggdagen någon gång under arbetsveckan (vi brygger i stort sett bara på lördagar eller söndagar) så hade det varit bra med en annan lösning på detta.

Veckotimer!
Och när jag var och handlade på Jula förra veckan så hittade jag något som jag faktiskt inte trodde fanns, nämligen veckotimers! Hittade även dessa på MediaMarkt (dock 40:- dyrare). Iom att vi har flera element i våran HLT så köpte jag därför två. Ställer vi in dessa lite mer än en timme innan vi skall börja brygga så är våra 70 litrar uppe i lämplig temperatur för mäskning i stort sett när vi kommer till lokalen. Skulle det vara för varmt så fyller vi bara på dom sista litrarna med kallvatten direkt från kranen.

Kanske inget märkvärdigt och kanske inte något att ödsla ett blogginlägg på egentligen men jag tycker det här var en väldigt bra grej för oss som kanske någon annan skulle ha glädje av.

tisdag 1 december 2015

Bryggning: Monks Secrets

Så blev det dags för sista bryggningen för den här säsongen. Den här gången blev det en belgian dark strong ale, abt 12, quadrupel eller vad man nu vill kalla det. Vad jag har kunna läsa mig till är det mycket upp till bryggaren vad man kallar den här typen av öl.

Oavsett så var vår tanke med det här ölet att brygga en riktigt fruktig och stark belgare men som ändå passar någorlunda in i stildefinitionerna från SHBF.

Receptet såg i alla fall ut så här:

Monks Secrets  (60 L)

Recipe Specifications
--------------------------
Estimated OG: 1,112 SG
Estimated Color: 69,4 EBC
Estimated IBU: 58,1 IBU

Boil Time: 75 Minutes

Ingredients:
------------
Amount        Item                                      Type         % or IBU 
18,00 kg      Pale Malt (2 Row) UK (5,9 EBC)            Grain        58,54 % 
5,00 kg       Rye Malt (9,3 EBC)                        Grain        16,26 %       
1,00 kg       Caramunich Malt (110,3 EBC)               Grain        3,25 %        
1,00 kg       Special B Malt (300,0 EBC)                Grain        3,25 %        
1,00 kg       Extra Light Dry Extract (5,9 EBC)         Dry Extract  3,25 %   
125,00 gm  Warrior [14,70 %]  (60 min)               Hops         51,9 IBU 
 2,25 kg      Dadelsirap (150,0 EBC)                    Sugar        7,32 %        
1,00 kg       Candi Sugar, Dark (200,0 EBC)             Sugar        3,25 %        
1,00 kg       Sugar, Table (Sucrose) (2,0 EBC)          Sugar        3,25 %        
0,50 kg       Candi Syrup (650,0 EBC)                   Sugar        1,63 %        

Mash Schedule: Temperature Mash, 1 Step, Full Body
Total Grain Weight: 25,00 kg
----------------------------
Temperature Mash, 1 Step, Full Body
Step Time     Name               Description                         Step Temp     
90 min        Saccharification   Add 75,00 L of water at 72,7 C      67 C 

Jäst: Mangrove Belgian Ale M27

Det första många undrar över när man ser det här receptet är kanske vad rågmalten har där att göra. Svaret är att det blev något fel när vi köpte in rågmalt till vår råg barley wine bryggning förra hösten, så det blev en 5 kilos säck över. Rågen kan ju dessutom bidra men en liten kryddighet/pepprighet som kan passa in i det här ölet, tänkte vi.

Det andra man kanske fastnar för i recepet är att det är pale ale malt och inte pilsner malt. Belgare använder ju i princip oftast pilsnermalt i sina öl så det hade ju varit mer stiltypiskt, men det väljer vi att struntar i, alla fall den här gången. Vi tror inte heller att det gör någon smakmässig skillnaden i det här ölet.

Allt socker i olika former som vi använde.:)
Receptet i övrig innehåller kandisirap, mörkt kandisocker, socker och även dadelsirap. Är vanligt att man som belgare använder flera olika typer av socker för att skapa olika smaker och komplexitet. Karamellmalterna valde vi att använda oss av Caramunich och Special X. Special X motsvarar Special B (vilket är ett skyddad varumärke) men är en annan tillverkare.

Mängden lättjästa sockerarter blir ganska stor i det här receptet. Därav även lite maltextrakt så jästen för lite mer motstånd. Vi vill även få upp OG:t ytterligare så vi får en riktigt stark belgare. :) 

BIAB med 100% råg.
Bryggningen fick relativt bra trots att vi dagen till ära bara var två bryggare mot vanliga tre. Vi landade lite lågt i mäskningen så vi fick fylla på med vatten. 66 C fick vi till slut upp temperaturen i. Rågmalten mäskade vi som sist när vi bryggde vårat råg barley wine dvs i en BIAB påse. Innan kok hade vi ett SG på 69 vilket var ungefär vad vi hade räknat med.

Allt socker, i form av dadelsirap, kandisirap, kandisocker och vanligt socker slängde vi i vid kokslutet och rörde om. Här uppstod det förvirring. Färgen ändrade sig inte alls och blev den mörka färgen som vi trodde. Vi rörde runt med vår mäskpaddel men färgen förblev densamma. Vi slängde tills slut i ett helt kilo kandisocker till och då blev färgen något mörkare.

Kylningen strulade också lite för oss men till slut så fick vi ut vört i 26,5 C som vi ville. Och på slutet av kylningen fick vi en liten förklaring till varför inte färgen stämde. På botten låg delar av kandisockret fastklibbat som en svart beläggning. Vi försökte ta ett durkslag och skrapa av och röra om för att lösa upp så mycket som möjligt. Färgen blev helt klart åt porter på slutet. Det var dock slutet av kylningen så vi fick inte allt med oss ner i våra två jäshinkar. Vi hällde lite fram och tillbaka mellan jäshinkarna för att jämna ut skillnaderna i OG och färg något. Troligtvis lyckades vi inte fullständigt med detta. Så innan flasktappning så får vi tappa samtliga jäshinkar till en stor jäshink. Nästa gång vi använder den här typen av kandisocker kommer vi lägga det i ett durkslag och sänka ner det i kokkärlet. På så sätt så kommer det inte kunna lägga sig på kokkärlets botten allt för mycket.

OG 101
OG:t landade konstigt nog bara på 101. Antagligen så stämde inte bortkoket riktigt, färg och sockerutbytet från dadelsirapen plus att vi inte löste upp allt kandisockret som vi slängde i. Kanske även sockerutbytet av kandisirapen och kandisockret. Ett annat alternativ är att vi tog OG provet ur "fel" jäshink...

Man kan ana en färgskillnad....

Det här ölet kommer nu få stå en längre tid och jäsa i vår jäskammare i 27C. Lutar åt att vi får ta en flasktappning först efter nyår.

onsdag 25 november 2015

Omtappning: The Kilt Lifter

Efter lite mer än en månad i jäshinken så blev det igår kväll dags att tappa om vår Wee Heavy med muscovadosocker, The Kilt Lifter, för att läggas på lite olika former av ekkuber.

FG 50

På bryggdagen tillsatte vi hela tre olika jästsorter (se inlägget från bryggningen för mer information). Efter 2 och 1/2 veckas jäsning hade FGt smugit sig ner till 50 från 121, dvs en alkoholhalt på 9,3% och en utjäsning på 56%. 4 st paket M07 tillsattes och ca 2 veckor senare så var FG fortfarande nere på 50. M07 kom alltså tyvärr aldrig igång.

Kanske hade vi fått ett annat resultat om vi bara kört med M03 från början och redan efter en vecka tillsatt M07. Då hade det kanske funnits syre och andra saker som jästen behöver för att komma igång och jäsa. Det är något vi får testa en annan gång vi gör något liknande när vi inte vill ha smakbidraget av en jäst utan bara vill jäsa ut ölet mer.

Ses om 2 månader!

Oavsett vad, det var inte så mycket att göra åt detta utan vi tappade om ölet till olika jäshinkar enligt nedan:
  • 24 liter naturella franska mediumrostade ekkuber (1g/l).
  • 11 liter med ekkuber indränkta i bourbon (Wild Turkey 0,5g/l)).
  • 10 liter med ekkuber indränkta i mörk rom (Dictador 20 YO 0.5g/l).
  • 13 liter naturellt, dvs inga ekkuber alls.
Smakmässigt var ölet lovande. Fruktigt, karamelligt och lite lakris. Det här var det första ölet som vi haft egen odlad bitterhumle i. Känns absolut som om vi fick den beskan vi räknade med, om inte mer. Vi får vänta och se helt enkelt, men det känns lovande.

Nu får det här ölet stå på jäshink i 2 månader, sen blir det flasktappning. Anledningen till att vi inte flasktappade det naturella nu med det samma är att dels vill vi flasktappa allt på en och samma gång iom att vi skall tillsätta ny jäst (en annan sorts jäst) för kolsyrebildningen och att det kan vara bra att ha för att blanda ut någon av dom andra versionerna om ekningen, smakmässigt, gått över styr.

lördag 21 november 2015

Flasktappning: Big Bad Wolf

Under veckan blev det dags för att lägga vår American Strong Ale med cararye, som vi bryggde i oktober, på flaskor.

FG 21.

FG:t visade 21 och med ett OG på 85 punkter så blir det en utjäsning på 74% och en alkoholhalt på 8,4%. Kanske något högt FG, vi skulle kanske haft i lite socker för högre utjäsning? Återstår att se. Ölet kändes i alla fall lagom beskt. Tycker personligen att storleken på bittergivan är svårt att bestämma/uppskatta i nya recept. Vi valde i alla fall att kolsyresätta det här ölet med 5,5g/l.

Förhoppningsvis är detta ölet drickbart lagom till julafton!

måndag 16 november 2015

Festival: Porterfestivalen 2015

Efter två år sen sist så blev det återigen dags för Porterfestivalen, en festival helt tillgängnat till mörkt öl. Denna festivalen arrangeras ideelt av PDA och Svenska Ölfrämjandet.

Porterfestivalen 2015


Festivalen arrangerades som vanligt ute på Novotel vid Klippan i Göteborg. Har besökt den här festivalen två gånger innan, 2009 och 2013. 2011 kunde jag tyvärr inte närvara pga en tjänsteresa.

Denna gången gjorde vi inte om misstaget från förra gången, dvs komma för sent när många av ölen börjar ta slut. Så den här gången var vi där vid 13-tiden istället för kl 16. Och vi möttes av en lång kö som sträckte sig en bra bit utanför hotellentrén.

Entrén för medlemmar i Svenska Ölfrämjandet kostade i år 150:- (icke medlemmar 200:-). I det ingick glas, häfte och tre smakprover. Helt klart mycket prisvärt. Ytterligare smakprover kostade 80:- för fem smakprover. Nytt för i år var att alla entré biljetter skulle ha betalats i förväg (för att minska köbildning). Det hjälpte säkert men ändå var entré kön ganska lång.

Här har man helt klart lyckats med någon, vad jag anser vara unikt. En mycket smal festival (bara mörkt öl). ideelt arrangerad med en mycket gemytlig stämning. Alla PDA människor som går runt med sina ölstop, kostymer och höga hatter bidrar till atmosfären på ett positivt sätt tycker jag.

Det är svårt att komma på något dåligt med den här festivalen. Lågt biljettpris, lågt pris för ytterligare smakprover, stort utbud och till synes (vi medverkade inte vid några) prisvärda seminarium. Lägg till bra lokal, bra information och engagerad personal. Helt klart en 5 stjärnig festival! Det som jag tyckte var extra roligt att se detta året var den uppsjö av svenska småbryggerier som var respresenterade och även att det fanns en del experimentell öl, bla en Imperial stout med hallon från Sahtipaja (just denna föll dock inte mig riktigt i smaken).

Skall man komma med någon form av konstruktiv kritik så kommer här några punkter/förslag:

- korta ner entreköerna ytterligare (datorisera namnlistorna för snabbare sökningar, mer "entrépersonal")
- mer stolar och bord (skönt att slippa stå)
- mer yta (var stundtals riktigt trångt på sina håll)

För er som inte varit på den här festivalen än så kan jag varmt rekommendera den. Gillar du inte mörkt öl? Då får du ett utmärkt tillfälle att hitta den typen av mörkt öl som just du gillar. På den här festivalen finns en enormt utbud på mörkt öl som jag har svårt att se var man skall kunna hitta någon annanstans i Sverige.

Som jag ser det så får Svenska Ölfrämjandet och PDA börja ställa sig frågan om Novotel räcker till i framöver? Fler besökare och fler utställare kommer kräver mer yta.....

fredag 6 november 2015

Bryggning: Vad händer under vörtkoket?

Har länge tänkt skriva ett litet inlägg om vörtkoket. Känns som om detta är ett ämne som inte riktigt berörts av någon annan svenskspråkig blogg innan. Om så är fallet har jag missat det och ber så hemskt mycket om ursäkt. :) Det här inlägget blev också grunden till en artikel i Svenska Hembryggarförenings tidning Hembryggaren (nr 3/2015).

Vad händer under vörtkoket egentligen?

Vörtkoket kan tyckas nästan lite mytomspunnet bland hembryggare tycker jag. Många vet att det är bra med ett kraftigt kok och att längre kok ger maillardreaktioner. Men i många fall stannar kunskaperna om koket där.

Så vad är det som händer under koket egentligen och varför är det en så viktigt del i ölbryggningsprocessen? Nedan gås vörtkoket igenom och jag tar även död på någon gammal myt eller två.:)

Enzymaktiviteten upphör
Detta är det första som sker och inträffar när sötvörten kommer över 80C och får ligga där ett tag. Den kemiska reaktion som startas under mäskningen avbryts här. Den här kemiska reaktionen kan vara delvis stoppad beroende på om man gjort en utmäskning i högre temperatur (höjt temperaturen under slutet av mäskningen). Eller om man med vattnet till lakningen har haft högre temperatur än mäskens. Men under vörtkoket tar den alltså definitivt slut.

Proteinerna koagulerar 
Detta är det andra som sker i koket. Sötvörten innehåller förutom sockerarter och bakterier även proteiner. Det kan även vara bra att känna till att enzymer är proteiner och att proteiner består av mindre molekyler som kallas aminosyror.

Skumbildningen som sker under koket uppkommer av proteinerna som koagulerar. Hur mycket skum som bildas beror på antalet proteiner i vörten och det i sin tur beror på vörtstyrka och typer av malt. Råg, havre och vetemalt innehåller till exempel mer proteiner än kornmalt.

Varmdruven skapas
Under den här delen av processen så spelar humlen en viktig roll. Humle innehåller bland annat polyfenoler. Proteinerna i malten klumpar ihop sig med dessa polyfenoler (en intressant sak i sammanhanget är att polyfenoler anses vara antioxidanter). Denna utfällning av proteinmolekyler skapar små moln i vörten som skapar varmdruven och sjunker sedan till botten under kokets slut.

Det är en av kokets viktigaste funktioner att avlägsna vissa av dessa proteiner som skulle kunna leda till sämre blankhet/klarhet, instabilitet men också felsmaker i det färdiga ölet. Skapandet av varmdruven tar bort de mest elakartade proteiner ur vörten.

Självklart så kommer det finnas en hel del proteiner kvar i det färdiga ölet. Samtliga proteiner kokar inte bort. Mängden proteiner i det färdiga ölet påverkar till stor del skumkronan på det färdiga ölet.


Vörten steriliseras
Vörten innehåller dessutom en del bakterier som man helt enkelt tar kål på genom vörtkoket. Bland annat finns bakterien lactobacillus naturligt i malten, som inte är önskvärd i det färdiga ölet (förutom i Berliner Weisse och i andra öltyper med sur karaktär). Även andra oönskade ämnen som DMS kokar bort.

Ölet får sin beska, smak och arom av humlen
Det är under koket som ölet får sin beska men också smak och arom av humle. Detta sker genom att alfasyrorna i humlen utvinns genom att de isomeriseras, vilket ger ölet dess beska. Tillsätter man humle under de 20 sista minuterna av koket så får man inte nämnvärt mycket beska utan mer smak och arom av de aromatiska oljorna som finns i humlen. Kokar man humlen längre än 20 minuter försvinner mycket av de aromatiska oljorna och mer beska utvinns.

Sockerhalten koncentreras/höjs
När vätskan i sötvörten förångas förblir sockerarterna kvar, vilket innebär att koncentrationen sockerarter ökar i vörten och densiteten (SG) blir därmed högre.

Maillardreaktioner skapas
Detta är en kemisk reaktion som sker mellan kolhydrater och aminosyror som tillför en brun nyans till ölet samt olika smaker och dofter. Tänk grillad mat, rostat bröd eller en sås som reducerats kraftigt genom kok.

Alla känner inte till detta men samtliga öl som kokas innehåller faktiskt smaker som kommer av maillardreaktioner. Sen innehåller öl som kokas längre och kraftigare naturligtvis mer eller fler smaker av maillardreaktioner. Dessa reaktioner är för övrigt smakhöjare.

Färgen blir mörkare
I och med flera anledningar så blir vörten mörkare. Först och främst beror det på att vätskan koncentreras. Men även maillardreaktionerna bidrar till att göra vörten mörkare. Sockermolekylerna ändrar utseende och detta gör att de reflekterar ljus på ett annat sätt som också gör vörten mörkare. Här kan även kokkärlets bottentjocklek göra att vörten bränns och därmed gör att vörten blir mörkare. Bryggare som använder gas har här också en anledning att tänka till och inte köra "full gas" under koket om det inte krävs för volymen som kokas.

pHt sjunker
Ett normalt pH-värde på en vört ligger mellan 5.6-5.8. Mot slutet av koket kan pHt ligga runt 5.2-5.4. Det är viktigt för avlägsnandet av skadliga proteiner att pHt ligger mellan 5.0-5.6 under koket. Här kan i vissa fall vattenjustering för att upprätthålla rätt pH-värde vara lämpligt.

Bortkok
Detaljen bortkoket är en viktig punkt att beröra när man ändå beskriver just vörtkoket tycker jag. Ibland tror sig en del hembryggare veta att det är bra med ett stort och kraftigt kok som in sin tur ger ett stort bortkok. Och det är ju delvis korrekt. Men hur stort procentuellt bortkok skall man ha egentligen? Enligt de rekommendetioner som man kan hitta i ämnet så är ett 10% bortkok under en timme att rekommendera för de flesta stilar. Sen finns det helt klart stilar som till exempel Barley Wine som vinner på att kokas kraftigare och längre. Och oftast när man brygger starkare öl så är ett kraftigare kok att föredra om inte ett krav för att komma upp i vörtstyrka.

Så om man tar 10% av 20 liter, som är ganska vanlig kapacitet bland hembryggare, så är alltså ett lämpligt bortkok 2 liter. Räknar man på ett bortkok med 2kW effekt (många hemmabryggare använder denna typ av värmekällor) under 60 minuter (3600 sekunder) så blir bortkoket 3,2 liter genom den här beräkningen.

(2 * 3600)/2250 = 3,2 l

3,2/20 = 0,16 = 16%

Detta innebär att majoriteten av hemmabryggare troligtvis kokar sina öl för kraftigt. Men är det ett problem att koka för mycket? Det behöver inte vara det. Men vad man skulle kunna få problem med vid för kraftiga och långa kok är dåliga skumkronor. För att ta ett exempel så ska man inte behöva använda vetemalt i en IPA för att få en fin skumkrona. Men även utjäsningen kan påverkas något negativt. Mängden maillardreaktioner kan också bli för hög för stilen. Stilen IPA är ett bra exempel som inte bör kokas för kraftigt av alla tidigare nämnda anledningar.

Karamellisering under koket?

Många tror att det sker en karamellisering under vörtkoket. Det är ett fenomen som är en myt bland hembryggare. Och var myten skulle uppstått är osäkert. För att uppnå karamellisering i koket krävs en hög koncentration av sockerarter i en liten mängd vätska och temperaturer på 150 grader. John Palmer tar död på denna myt i sin bok How to Brew (sidan 79).

Källor
Mina källor till påståendena ovan kommer i mångt och mycket av den här podcasten från thebrewingnetwork. Jag har även tagit SHBFs wiki sida om ämnet till hjälp. Även två engelska artiklar har jag haft som inspiration. Artikel nr1 och artikel nr2.

Detta är det som jag har funnit inträffar under koket. Har jag missat eller missförstått något (jag är människa jag också) så skicka mail eller skriv en kommentar så korrigerar jag så innehållet i inlägget blir korrekt.

Slutligen så vill jag också tacka Sara Minhage i redaktionen till Hembryggaren som gjorde en utmärkt korrekturläsning!

torsdag 22 oktober 2015

Bryggning: Big Bad Wolf

I förra helgen blev det inte bara bryggt ett öl utan faktiskt två. På lördagen blev det en sambryggning i form av en Wee Heavy med muscovadosocker, The Kilt Lifter. Och på söndagen bryggde vi en american strong ale som vi något fantasilöst valt att kalla Big Bad Wolf.

American Strong Ale är en väldigt bred stil. Lite elakt kan man säga att det är en "slasktratt stil" där man lagt lite olika öl som inte passar in någon annanstans. Spannet sträcker sig från röd-aktiga humlestinna öl till kolsvart maltiga öl.Vi valde i alla fall att göra en Stone Double Bastard inspirerad öl, dvs ett maltigt och humligt öl.

Receptet såg ut så här:

Big Bad Wolf (46 L)

Recipe Specifications
--------------------------

Estimated OG: 1,087 SG
Estimated Color: 36,0 EBC
Estimated IBU: 65,6 IBU

Boil Time: 75 Minutes

Ingredients:
------------
Amount        Item                                      Type         % or IBU     
17,00 kg      Pale Malt (2 Row) UK (5,9 EBC)            Grain        85,00 %      
1,00 kg       Cararye (170,0 EBC)                       Grain        5,00 %       
1,00 kg       Crystal Malt (140,0 EBC)                  Grain        5,00 %       
1,00 kg       Rye Malt (9,3 EBC)                        Grain        5,00 %       
120,00 gm     Warrior [14,70 %]  (60 min)               Hops         65,6 IBU     
100,00 gm     Amarillo [10,40 %]  (15 min)         Hops               
100,00 gm     Simcoe [13,00 %]  (15 min)                Hops               
100,00 gm     Simcoe [13,00 %]  (3 min)                 Hops                
100,00 gm     Amarillo [10,40 %]  (3 min)          Hops                
               
Mash Schedule: Temperature Mash, 1 Step, Full Body
Total Grain Weight: 20,00 kg
----------------------------
Temperature Mash, 1 Step,
Step Time     Name               Description                         Step Temp    
90 min        Saccharification   Add 60,00 L of water at 70,4 C      65,0 C       
10 min        Mash Out           Heat to 78,0 C over 10 min          78,0 C 

Jäst: Mangrove West Coast M44

Tanken med det här ölet var att inte krångla till det allt för mycket. Vi försöker numera göra våra recept enkela men ändå inte för strikta och "tråkiga". Men det är en svår balansgång. Basmalten är Maris Otter pale ale malt för att ge en fin grundbas till ölet. Cararye för att det är en för oss ny maltsort som vi ville testa. Och så lite crystal malt för att få en ordentlig och samtidigt lite komplexare karamellbas i ölet. Rågmalten hade vi inte lagt till i receptet om det inte hade varit för att vi deltog i Pot Bellys september tävling där man fick 1 kg rågmalt. Frågan är om den kommer märkas i sammanhanget. Humlemässigt valde vi en ganska rejäl bittergiva och en klassisk amerikansk humlekombination i smak och aromgivan i form av Amarillo och Simcoe. Och jästvalet var i detta fallet väldigt enkelt, M44 West Coast. Anledningen är våra tidigare erfarenheter från bryggningen av vår American Brown Ale, Hoppy Brown. OG:t var satt ganska  högt så därför valde vi att mäska vid låg temperatur och en lägre tid för att få bra utbyte och hög utjäsning.

Lite mindre kärl denna gången jämfört med förra....
Skall man lite kort summera den här bryggningen lite kort så kan man säga "bra men något strulig". Anledningen är att mäsken var inte klar på toppen efter 90 minuter. Vi landade dessutom lågt (63 C)  i mäskningen. Väntade ytterligare en halvtimme men fortfarande grumligt. Trots cirkulering. Det slutade med att vi lakade ut, värmde upp och hällde tillbaka i mäskkärlet för att på så sätt få upp temperaturen. När vi nått 70C lät vi den stå i 15 minuter. Efter det var toppen av mäsken klar och fin, dvs färdigkonverterad.

OG 85

Efter det flöt bryggningen på bra. 10% av olika rågmalter ställde inte till det och färgen fick ingen grådisig färg som vi upplever att råg ibland kan ge öl. Innan kok hamnade vi på 75 i SG och med tanke på att det hade blivit lite slabbigt i samband med temperaturhöjningen av mäsken så var vi helt klart nöjda med det. Vi landade efter kok på 45 liter i jäskärlet och ett OG på 85, dvs 2 punkter under vad vi siktade på, så det kan man inte vara annat än nöjd med!

Nu får det här ölet jäsa i några veckor, sen är det dags för flasktappning! Förhoppninsvis är det drickbart under december!

måndag 19 oktober 2015

Sambryggning: The Kilt Lifter

En basmalt, en specialmalt och en specialingrediens, kan det bli något bra? Ja, det var lite det som var tanken med att brygga just det här ölet. Inspiration har vi i detta fallet fått från flera olika håll, dels boken Experimental Homebrewing (sidan 32), vår Wee Heavy, Imperial Highlander Ale 2 och vår Ewil Twin Even More Jesus inspirerade öl It was Judas.

Det här är som titeln avslöjar en sambryggning med det brygglag som vi delar lokal med. Den här gången blev det bara jag (Peter) och Pehr från Bellevue Brewing som bryggde. Historisk sett så har dessa bryggningar varit åt det experimentella hållet och det kommer nog även bli en bryggning till våren.


Receptet blev i alla fall så här:

The Kilt Lifter  (62 L)

Recipe Specifications
--------------------------

Estimated OG: 1,126 SG
Estimated Color: 40,0 EBC
Estimated IBU: 72,6 IBU

Boil Time: 130 Minutes

Ingredients:
------------
Amount        Item                                      Type         % or IBU      
33,00 kg      Pale Malt (2 Row) UK (5,9 EBC)            Grain        86,39 %       
2,00 kg       Bairds dark crystal (200,0 EBC)           Grain        5,24 %        
100,00 gm     Hemodlad humle [6,00 %]  (60 min)         Hops         15,5 IBU      
150,00 gm     Warrior [14,70 %]  (60 min)               Hops         57,0 IBU   
2,00 kg       Sugar, Table (Sucrose) (2,0 EBC)          Sugar        5,24 %    
1,20 kg       Muscovado (50,0 EBC)                      Sugar        3,14 %        

Mash Schedule: Temperature Mash, 1 Step, Full Body
Total Grain Weight: 35,00 kg
----------------------------
Temperature Mash, 1 Step, Full Body
Step Time     Name               Description                         Step Temp     
90 min        Saccharification   Add 105,00 L of water at 70,4 C     65,0 C        

Jäst: 6 st Mangrove Newcaste Dark ale M03, 1 st M44 West Coast, 1 st Nottingham. Efter 2 veckor tillsätts 4 st Mangrove British Al.
Lagring på lite olika ekkuber i två månader.

Som namnet indikerar så är detta en skotsk öl, närmare bestämt Wee Heavy och en riktigt stark sådan. Målet, smakmässigt med det här ölet är något som påminner (smakmässigt) om mörk rom. Och det är anledningen till att vi valde att använda muscovadosocker i detta ölet. Rom och muscovado socker görs båda av rörsocker saft. Dessutom ger muscovadosockret en hel del trevliga smaker som vi tror kan passa i detta ölet. Som specialmalt valde vi Bairds Dark crystal för dess fruktiga smak. Och avslutningsvis ett riktigt långt vörtkok för att koncentrera vörten och skapa många mailardreaktioner. Det vanliga sockret är bara för att få upp OGt ännu högre. Ingen idé att använda maltextrakt i det här fallet utan vanligt socker duger resonerade vi i detta fallet. Humlemässigt är det inte mycket att prata om. En relativt snäll bittergiva. Vi slänger även i kottarna från årets skörd så får vi se hur mycket beska det ger. Den beskan blir en bonus kan man säga.

Angående jästvalen så är anledningen även där den fruktiga smaken. M03 har ju dock väldigt låg utjäsning så därför valde vi att tillsätta ett paket Nottingham (hög utjäsning) och ett paket M44 (högre alkoholtolerans än Nottingham). Att vi tillsätter M07 efter två veckors jäsning är för att den jästen har ännu högre utjäsning och alkoholtolerans än någon annan av jästsorterna. Men den har en del estrar som vi inte vill ha så mycket av i det här ölet. Anledningen till denna blandning och ordning är att komma åt så mycket av smaken från M03 som det går men ändå få ölet att jäsa ut hyfsat. Skulle M07 aldrig komma igång och jäsa (pga brist på syre, alkoholnivån eller andra faktorer) så borde ölet jäst ut till en rimlig nivå ändå. FGt borde hamna någonstans mellan 30 och 40. Väldigt stort spann men allt beror på om M07 kommer komma igång och jäsa och hur alkoholtolerant den är. Vi använde ju denna jästen till vår lönnsiraps barley wine så vi vet att den klarar av åtminstone runt 12% alkohol.

Många kärl blev det....


Det här blev en lång bryggning. Dels var vi bara två och dessutom så fick vi iom maltmängden använda både vårat nya och gamla mäskkärl. Och eftersom vi hade 35 kg malt så hade vi ett behov av 105 liter mäskvatten, något som vår vattenvärmare (HLT) inte riktigt rymmer. Så vi fick använda den gamla också.

"Den stora mäsken" blev klar en halvtimme innan "den lilla". Så vi lakade ur en mäsk i taget så vi tog rätt mängd sötvört från respektive mäsk. När vi lakat färdigt från "den stora mäsken" så hade vi ett SG på 75. Men när vi lakat färdigt från "den lilla mäsken" hade SGt kommit upp till  80.

Sen var det bara att koka i 2 timmar och 10 minuter. Anledningen till varför det blev just 2 timmar och 10 minuter är att vi ville få bortkoket att stämma någorlunda med det beräknade. Så vi förlängde det med 10 minuter mot vad vi tänkt. Sockret tillsatte vi vid kokslut för att det inte skulle bränna fast något på våra värme element.

OG 121

Kylningen var inget större problem den här gången. 12C i kylvattnet gjorde sitt så det blev inte alls lika segdraget som sist. OGt hamnade på 121 så vi missade med 5 punkter vilket jag tycker man får vara nöjd med på en såpass starkt öl. Ölet var inte så farligt sött trots det höga OGt och låga IBUn. Så vi verkar ha fått en del beska från den hemodlade humlen. Och inget socker brände fast på värme elementen. Skönt!

Nu får det här ölet jäsa i två veckor, sen åker det i 4st paket M07 och sen skall ölet förhoppningsvis fortsätta att jäsa ett tag. Efter det så kommer det läggas på lite olika ekkuber. Vi har tänkt oss rom, bourbon och neutrala ekkuber. Dessa kommer få ligga i jäshinken under 2 månaders tid. Och en del av ölet kommer naturligtvis bli "obehandlat" också.

fredag 2 oktober 2015

Flasktappning: Little Amber

Dags att flasktappa vår American Amber Ale som vi bryggde i början av september. Några dagar innan den här flasktappningen så tappade vi över 10 liter till ett annat jäskärl och i det kärlet slängde ner vi i 20g Eldorado humle och en chipotle chili. De övriga 40 litrarna åkte det ner 80g Eldorado humle i.

FG 13
FG:t visade 13 och med ett OG på 64 punkter så blir det en utjäsning på nästan 80% och en alkoholhalt på 6,7%. Lite starkare än vi tänkt men vi lakade ut för liten mängd vört under den här bryggningen. Blir nog bra ändå så sett. Vi valde att kolsyresätta det här ölet med 6g/l.

Provsmakningen är som alltid svår att uttala sig om men det båda versionerna smakade mycket lovande. Chipotle versionen hade fått en rökig, pepprig arom som påminde lite som bacon. Verkar som om en chipotle till 10 liter var en bra dosering. Återkommer under hösten med en provsmakning!


torsdag 24 september 2015

Humleodling: Skördedags!


Skörd nr 1

Skörd nr 2

Skörd nr 3
Ja, som rubriken antyder så blev det en skörd från humleodlingen i år, den dåliga sommaren till trots. Små kottar men samtliga var prassliga som papper och lupinen fanns allt där inne i kottarna. Blev gul och klibbig om fingrarna av allt plockande. Bilderna visar alltså årets skörd hittills. Och i år skördade jag inte Saphir humle som förra året (skulle någon i Göteborgsområdet vara intresserad av att komma och plocka så hör av er). Samtliga sorter (Northern Brewer, Magnum, Taurus, Merkus) producerade färdiga kottar år. Mest kottar fick jag av Northern Brewer. Minst kottar fick jag av Merkur plantorna som dock bara är ett år gamla. Nästa år får jag köpa mig något myggnät eller dylikt och använda någon fläkt till torkningen. Det här året har jag vara torkat dom liggandes på hushållspapper i några dagar.

Första delen av humleodlingen

Andra delen av humleodlingen

Det positiva i år är helt enkelt att jag fått kottar på samtliga plantor som är 1 år eller äldre. Har inte fått så mycket kottar något år innan så trots sommaren som varit så har det ändå gått bättre än något tidigare år. Och i år har jag också fått fler skott än någonsin. Har fått ett från Saphir och flera stycken från Merkur. Snart kommer jag inte ha plats för alla skotten.:) Och dessutom har plantorna blivit större än tidigare.

Men det går inte att komma ifrån att det hade gått ännu bättre med en varmare sommar och vår. Sommaren och även våren var bedrövlig ur ett humleperspektiv. En dålig sommar kan försena skörden med en hel månad läste jag i denna rapporten som också innehåller en mängd intressant information om humleodling. Och en månad på våra breddgrader är ganska mycket iom att frosten kommer ganska kort efter skörden. Rapporten innehåller också mycket annan information om humleodling, dock ur ett kommersiellt perspektiv.

Fick också ett tips via gruppen Humleodlarna på facebook om det här klippet som kan vara intressant för den som odlar eller funderar på att börja odla humle. Detta klipp handlar dock uteslutande om odling av svenska sorter så månad för mognad och skörd stämmer inte tex.

Så vad skall jag använda den här egenodlade humlen till? För ni som inte följt odlingen tidigare så kan jag berätta att tanken är att använda den som bittergiva i något av våra öl under hösten. Vi får se vilket öl som det hamnar i.:)

söndag 20 september 2015

Provsmakning: Woody Barley



Dags för att en officiell provsmakning av vår barley wine med lönnsirap som vi bryggde i våras. 

Utseende: Mörk röd-brun färg helt klart i den övre skalan av stildefinitionen. Blank/Klar och fin. Jästkakan sitter ganska stadigt i botten så det är ingen större risk att få med sig den ner i glasen. Fantastisk skumkrona som jag inte riktigt förväntat mig på just det här ölet.

Arom: Aromen innehåller karamell, kola/toffee, trä, lönnsirap och låga nivåer av engelska estrar.
 
Smak: Smaken påminner mycket om aromen. Tycker att vi träffade rätt med mängden lönnsirap (3 kg i 67 liter). Har svårt att beskriva smaken som det givit mer än med ordet lönnsirap. Något besk. Faktiskt drickvänlig. Känns konstigt att säga det om ett öl på hela 11,5%. Värmande alkohol i slutet av smaken. Lagom kolsyra.

Slutsats:  Det här blev bra är första reflektionen när man dricker ölet. Finns en tydlig smak av lönnsirapen som samtidigt inte tar över hela ölet utan det finns andra smaker där också. Fortfarande något besk vilket gör att den upplevs mer torr/utjäst än vad den faktiskt är.

Medans US-05 är neutral och "tråkig" så verkar M07 favorisera maltsmaker (vilket är bra i detta fallet). Tycker även att US-05 ger en viss alkoholhetta när man brygger starka öl (10% och uppåt) med den. Men trots att det här ölet är ca 11,5 % starkt känner jag inte alls samma hetta trots att ölet bara legat på flaska i fyra månader. Samtidigt så jäste den ut från 109 till 22 vilket jag är osäker på om US-05 hade orkat med. Så jästvalet är vi helt klart mycket nöjda med i detta ölet. Ju fler olika jästsorter vi testar desto tråkigare blir US-05.

Skulle vi gjort något annorlunda? Nja, än så länge så är det något lite maltsmak tycker jag. Hade nog plockat bort pale crystal från receptet och bara kört crystal malt istället. 

tisdag 8 september 2015

Bryggning: Little Amber

I söndags blev det dags för höstens första bryggning. Enligt våra planer för hösten så skulle det bli en belgian strong ale men den kandisirapen vi ville ha verkade vara tillfälligt slut på olika inköpsställen. Så det blev helt enkelt att planera om. Och då valde vi att börja med vårat andra försök till en American Amber ale, Little Amber istället.

Receptet blev så här:

Little Amber (63,5 L)

Recipe Specifications
--------------------------
Estimated OG: 1,059 SG
Estimated Color: 28,5 EBC
Estimated IBU: 33,1 IBU

Boil Time: 60 Minutes

Ingredients:
------------
Amount        Item                                      Type         % or IBU     
12,00 kg      Pale Malt (2 Row) UK (5,9 EBC)            Grain        80,00 %      
2,00 kg       Pale Crystal (100,0 EBC)                  Grain        13,33 %      
1,00 kg       Crystal Malt (140,0 EBC)                  Grain        6,67 %       
100,00 gm     Eldorado [15,00 %]  (Dry Hop 4 days)      Hops 
60,00 gm      Warrior [17,00 %]  (60 min)               Hops         33,1 IBU     
100,00 gm     Eldorado [15,00 %]  (15 min)              Hops              
100,00 gm     Eldorado [15,00 %]  (3 min)               Hops               

Mash Schedule: Temperature Mash, 1 Step, Full Body
Total Grain Weight: 15,00 kg
----------------------------
Temperature Mash, 1 Step, Full Body
Step Time     Name               Description                         Step Temp    
90 min        Saccharification   Add 45,00 L of water at 70,4 C      65,0 C 

Jäst: Mangrove West Coast M44

Vi har som sagt försökt oss på den här stilen en gång innan men då blev resultatet mer en American Brown Ale. Om man tittar på det gamla receptet så ser man en del skillnader:
Kanske lite dumt/korkat att göra så många förändringar på en och samma gång men förra receptet levde inte alls upp till vad en American Amber Ale skall vara så därför fick det bli så här många förändringar jämfört med förra gången.

Den här bryggningen blev också den första där vi bryggde på det sättet som vi kommer göra i framtiden nu när vår uppgradering är helt färdig:

Det här var en bryggning som gick väldigt snabbt, lite för snabbt visade det sig på slutet. Klockan 9 var vi i lokalen och kl 14 var det städat och klart, dvs 5 timmar inklusive städning. När vi kom till lokalen så hade vi dagen innan kopplat in timers till två av elementen i vattenvärmaren. På så sätt var vattnet till mäskningen nästan uppvärmt när vi kom till lokalen.

Långsam kylning blev det denna gången....

Innan koket så hade vi ett SG på 59 och det var ju lite väl högt iom att det var så högt som OGt skulle bli. Kylningen däremot var inget roligt kapitel denna bryggningen. Kylvattnet var ca 18C så vi fick hålla ett mycket långsamt flöde för att inte få för hög temperatur på det som var i jäshinken. Och det var under kylningen vi konstaterade "felet". Vi hade lakat ut för lite i kokkärlet, närmare bestämt 64 liter istället för 75 liter. Och det förklarade det något höga SG värdet.

Det var för sent då för att göra något. Spä ut i jäshinken vill vi inte med tanke på smak och aromhumlen. 65 hamnade OGt på så det får bli en stark amber ale helt enkelt. Nu får den här American Amber Alen stå och jäsa i några veckor. Sen blir det torrhumling och en liten del skall vi tillsätta chipotle i.

För första gången så använde vi pellets. För att inte sätta igen bazookascreen i kokkärlet så använde vi en biab-påse som vi la i pelletsen i. Och när vi skulle lägga i smak och aromgivorna öppnade vi påsen och bara la i pelletsen och sänkte ner den igen. Detta funkade mycket bra under bryggningen och det gjorde både kylningen och städningen av kokkärlet enklare. Sen får vi utvärdera hur det påverkar utbytet att koka pelletsen i en påse. Men vi räknade med samma utbyte som kottar (pellets har högre utbyte) så får vi se om det verkar stämma.

Som vanligt finns det fler bilder från bryggningen på vår Facebook-sida!

söndag 30 augusti 2015

Bryggning: Kylspiral eller plattvärmeväxlare?

Vilken typ av kylning skall man välja?
Kylning är något som vi skrivit om innan i form av tips för hur man skall få en bra kylning med kylspiral. Nu är det dags för ytterligare ett inlägg med temat kylning, men den här gången blir det en jämförelse mellan kylspiral och plattvärmeväxlare. Ett val som många hembryggare ställs inför antingen i början eller under sin bryggarkarriär.

Så vi börjar med att lista olika för och nackdelar med de två olika lösningarna.

Kylspiralen har följande för och nackdelar:
+ billig jämfört med plattvärmeväxlaren
+ enkelt att rengöra
+ enkelt att börja med
+ kyler hela volymen samtidigt

- förbrukar stora mängder vatten
- kräver att man rör om i vörten när man kyler
- kan kräva lyft av kokkärlet
- är svårt att att kyla ner vörten till temperaturer i närheten än kylvattnets temperatur
- fungerar mindre bra/smidigt på större volymer (40 liter och uppåt)
- när man går upp i volym så kan man mycket väl behöva byta kylspiral
- vid höga temperaturer på kylvatten kan man behöva komplettera med både vatten och isbad för att kunna komma ner i önskad temperatur.

Plattvärmeväxlaren har följande för och nackdelar:
+ kyler snabbare än kylspiralen (beror förstås på hur stor plattvärmeväxlare och hur stor kylspiral man jämför)
+ förbrukar därmed mindre vatten
+ kräver inga lyft
+ går man upp i volym så kan man troligtvis behålla sin gamla plattvärmeväxlare såvida man inte har snålat och köpt en för klen
+ kan kyla ner vörten närmare kylvattnets temperatur än kylspiralen
+ smidigt, kylningen sköter sig nästan av sig själv

- dyrare jämför med kylspiral
- kräver pump för att fungera optimalt
- kyler bara så snabbt som pumpen eller självfallet tillåter
- kyler det som går igenom plattvärmeväxlaren medans det som är kvar i kokkärlet förblir varmt
- större svinn av öl iom att det är svårt att helt och hållet tömma systemet 
- svårare och mer tidskrävande att göra rent

Om man skall välja kylspiral eller plattvärmeväxlare kan man bara svara på själv. Som jag ser det så får man väga in följande parametrar:
  • budget (hur mycket vill du lägga?)
  • brygger du själv eller med några andra?
  • hur stor volym brygger du?
  • tror du att du kommer uppgradera till större volym längre fram?
  • tänker du brygga mycket lageröl?
Tips rörande plattvärmeväxlare
Vi har som sagt tidigare skrivit ett inlägg om hur du får en effektiv och bra kylning med kylspiral, så där finns inte så mycket att tillägga. Nedan följer därför några tips om du väljer att skaffa dig en plattvärmeväxlare:
  • välj en plattvärmeväxlare med så många plattor som du känner att du har råd med (om du senare går upp i volym så behöver du inte byta)
  • snåla inte utan köp en pump också 
  • för optimal smidighet och flexibilitet rekommenderar jag kulventiler (se vårat tidigare inlägg om kopplingar till plattvärmeväxlare
  • rengör systemet innan och efter kylning med varmt vatten och StarSan 
  • välj så grova slangar och kopplingar som möjligt, det gör kylningen snabbare/effektivare. Hellre att flaskhalsen i kylningen ligger i plattvärmeväxlaren och att man får reglera ner flödet med en kulventil än att det är kulventiler och slangar som är flaskhalsen. 
Summering och personliga åsikter
En kylspiral är väldigt mycket billigare jämfört med en plattvärmeväxlare, framförallt om man även räknar in en pump. Och det är väldigt enkelt och smidigt sätt att komma igång att kyla på.

Hade jag personligen valt så hade jag förutom budgeten tänkt mycket på huruvida jag bryggde ensam eller med någon annan och framförallt vilken volym man kör (eller vill köra) och om man är nöjd med den volymen. Är man tex två som brygger 20 liters satser och är nöjda med det finns egentligen ingen anledning att välja en plattvärmeväxlare som jag ser det, såvida man inte brygger mycket lageröl.

Har man en strulande rygg, vill slippa så många lyft som möjligt eller brygger stora volymer så har man inte så mycket val än att skaffa en plattvärmeväxlare som jag ser det. Tycker också personligen att man skall ha pump och kulventiler till en plattvärmeväxlare då det blir snabbare och smidigare kylning med det.

Dom två största nackdelarna med en plattvärmeväxlare som jag ser det är kostnaden och rengöringen. Själva så har vi än så länge inte haft någon infektion pga att plattvärmeväxlaren inte varit ren nog. Men vi är noga med att alltid avsluta bryggningen med att skölja igenom systemet med varmt vatten och starsan. Även innan kylningen på själva bryggdagen gör vi samma sak igen.

Finner ni några felaktigheter eller något annat i inlägget så lämna en kommentar så justerar vi inlägget!

Gillar du Fear Wolf Brewery? Vill du hjälpa till att hålla site:en vid liv och se fler inlägg?
Då får du gärna skicka en donation via Swish på Swishnummer 0739 027829.
Pengarna går oavkortat till bryggrelaterade utgifter och inget bidrag är för stort eller för litet. Tack!